Sunday, March 9, 2008

Supercute


Är inte tonårsångest bland det sötaste som finns? Hur allting bara är hopplöst och livet snart är slut.

När jag var 14 fick jag en skiva med broder daniel. Eftersom jag var för cool för att vara emo så öppnade jag inte ens fodralet förrän för några månader sedan. Och lyssnade. Åh. Jag känner mig som en fjortonåring med ångest all over again.

Nu skulle man kanske tro att ett gäng vuxna män inte skriver texter som ångestfyllda fjortonåringar. Svaret är nej. Och det är hur fint som helst. Just sådär supercorny - jag - har -varit - med - om - allt - och - drömmer- om - ett - annat - liv - och - alla - andra - är - skit - jag - är - den - enda - som - förstår - något -bedårande. Jag ska gifta mig med en femtonåring. Bildligt talat.

oh wild was the world
and wild we burned
we were kings of the streets
not yet beaten by defeats
but now it's hard to see
through a fog of memories

but I remember
when we were winning

now my friends are unemployed
not needed in this world
pushed down by this town and always turned down
but in dreams at night
they can sometimes recall
when we were heroes
when we were winning

what have we done to our lives?
we could've been anything
we gave it our love for what?
this is the time


No comments: