Jag sitter här och är allmänt oduglig. Jag har inget jobb och inte har jag lust att söka något heller. Dessutom tog jag fel på datum till mitt teoriprov, så när jag kom dit igår fick jag reda på att jag skulle ha varit där i tisdags. Loads of fun. Jag har ingen pojkvän, jag tränar inte, jag sitter hemma och tittar på amerikansk TV. Och lyssnar lite på Världens Vackraste Musik. Jag gör inget med mitt liv och har ingen framtid planerad.

I min totala värdelöshet har jag funderat lite. Dels på om jag ska åka utomlands snart igen. Om jag kommer in på en utbildning i höst. Vad jag ska göra med allt detta jag har som kan kallas liv eller kanske tid.

Och det kommer ju att lösa sig. Någonstans. Visst, jag skulle behöva sätta igång att söka jobb. Hitta på massa roliga saker att göra. Kanske åka på festival i Paris. Lära mig två språk till och att måla. Träffa vänner och dricka te. Och dansa hela nätter. Lyssna på vacker musik. Flytta utomlands och uppleva andra saker, träffa nya, underbara människor. Hitta en plats. Hitta ett sammanhang. Och allt det där som man tydligen ska göra.

I Frankrike diskuterade jag kärlek med två vänner som var runt 30. De påstod att allt som man har sårat någon får man tillbaka, fast tio gånger värre. Det finns alltid en balans i Kärleken. Jag tror att det kan stämma någonstans. Nu handlade detta om relationer till andra människor. På något sätt tror jag ändå att det finns någon slags balans i hela livet. Det finns nog ingen som är varken lycklig eller ledsen hela livet, det är ju en enda stor berg- och dalbana.

Och det här skriver jag bara för att jag tror att det kommer bli bättre och att jag inte kommer att vara värdelös i hela livet utan det finns en lösning på ungefär allt. Eftersom det här inlägget nu börjar få en sensmoral lik en hollywoodfilm tänker jag skippa pretto- snacket och publicera en bild på en ninja istället.

__________________

Jag gör ingenting.

Förutom inatt, för då lyssnade jag på radio innan jag somnade. På p1. Det var ett program om forskare som inte trodde på växthuseffekten. Vilket var väl utnyttjade skattepengar, enligt min mening (inte för att jag inte tror på växthuseffekten utan för att det är världens bästa public service när man presenterar forskning som inte är enligt gängse modell). Hade jag varit en duktig bloggare nu hade jag gett er en länk och dessutom skrivit en lååååång text om yttrandefrihet. Nå, nu är jag en bloggmissbrukare och gör inte sånt här rätt. Utan på slackersättet. Eftersom jag gör ingenting. Jag har inte ens ett jobb. Jag kan inte gå upp tidigt på mornarna för jag har ju ändå inget att göra.