Ingen riktig flickvän

"Jag blev nog aldrig riktigt kär i Lova." Det hörde jag för ett par år sedan. Från ett radioprogram i p3. Sänt för hela svenska folket. Mer sant än så kan det nog inte bli. Jag beskrevs som någon som fick honom att le. Men det var liksom inte mer än så. Min 18-årshjärna som avgudade denna person tyckte att det han sa var klokt. Man ska vara ärlig, liksom. Rak.

Frågan är bara om man måste vara det inför hela världen.

Nu har det liksom hänt igen. Jag har blivit förälskad, försökt visa det. Och objektet har tyckt att det var trevligt. Men det blev liksom aldrig mer än så. För plötsligt står där någon annan. Någon som kanske är bättre sex, smsar varje dag, inte ska prata om allt, inte krånglar till allt, inte är full och äcklig. Någon som kanske kan hångla offentligt, någon som äter rädisor oftare än en gång om året eller gud vet vad.

Vad fan är grejen?

Själar som sitter ihop, som Nina pratade om. Man blir inte intresserad av någon som inte är intresserad av en själv. Men "there's nothing as equal love". Så sade min engelsklärare i gymnasiet. Där satt jag. Nykär i min första pojkvän. Vi hade varit på konstmuseum på vår andra dejt och allt kändes... bra. Jag hade varit rädd för att jag skulle glittra för mycket när jag kom hem till mamma, att det skulle märkas att jag hade träffat någon. Jag gick och la mig tidigt. Nästa helg gick jag hem till honom. Det var sista gången jag åt kött, jag hade just blivit vegeterian och inte berättat det för honom. När jag kom hem kunde jag inte sova på hela natten.

Och det var bra ett par månader. Men han blev tydligen aldrig riktigt kär i mig. Och jag gjorde mina misstag. Onekligen. Jag var 17. Jag visste inte hur man gjorde. Jag vet inte om jag någonsin kommer att göra det.

Det verkar som att jag är någon slags rastplats. Någon som man träffar för att bli tillräckligt glad för att kunna träffa någon bättre. Det är ju inte så jävla smickrande.

Imorgon börjar skolan. Jag tänker på att det som de två pojkarna har gjort kommer att slå tillbaka mot dem. Tio gånger värre. För det sa två kvinnor med livserfarenhet till mig. Att det som man gör elakt mot någon kommer tillbaka.