Jag kommer hem (hem nr 1, Stockholm) om fyra veckor. Fyra veckor är ingenting. Samtidigt som det är all tid i världen.
När jag kom hem (hem nr 2, i Lyon) från Paris hade jag fått sms från fina Nina på min svenska mobil. En inbjudan till en cykeltur runt Mälaren i sommar. Det gjorde mig lite glad. Paris är en fin stad. Det känns som att allting händer där, det är bara välja om man vill följa med i strömmen eller inte. Om inte finns det förhoppningsvis en mjuk soffa någonstans i närheten. Och Nouvelle Star. Men Benjamin som är vacker som Adonis och Amandine som sjunger som en gudinna (när jag var liten trodde jag att det bara var prinsessor som kunde sjunga, något jag aldrig kunde uppnå, men om det skulle vara så skulle Amndine vara en prinsessa). Kanske också fransmän i närheten, sådana där som kan sitta och kommentera låtvalet, att det här var en gammal tråkig sång eller att det här var världens häftigaste.
Soffor är något jag tycker om. Det finns nog inget i hela världen jag skulle välja framför en soffa med vänner med lite (mycket) te och kanske ibland lite (mycket) vin. Det är en av världens bästa påhitt tror jag. Soffor. Och fina människor. Och te.
2 comments:
söta lova!
din söthet går igenom datorn och hem till mig (hem nr 1; mina föräldrars bostad. skulle helst vilja skriva: hem nr2: min egna lägenhet i gamla stan. men det vore att ljuga,..)
du ska i alla fall veta att du är väldigt välkommen och efterlängtad hem.
så kan vi dricka te!!!
(fattar att det är jobbigt att åka... men jag längtar tills du kommer tillbaka i alla fall!)
Puuuussssss
Post a Comment